Alla agilityentusiaster kan nog känna igen sig i känslan av årets första ordentliga träningspass utomhus? När barmarken äntligen trätt fram och plusgraderna tillsammans med kvittrande fåglar framhäver en sån härlig vårkänsla i hela kroppen.. Idag var den dagen för oss! Så efterlängtat efter 6 månader utan ordentlig agilityträning. Äntligen kan vi komma igång på riktig med regelbundenhet och målmedvetenhet. Chica har inte varit helt ok i kroppen den senaste tiden. Antagligen pga den uteblivna simningen/vibbträningen den senaste månaden. Men f.r.om denna vecka kör vi igång även där igen. Så förhoppningsvis blir även det bättre nu. ♥ Jag hittade en rolig kombination som Mikaela Holegård lagt upp på hennes Facebooksida som jag kände passade både mig och Diwa väldigt bra. Jag varierade flera olika handlingsalternativ i kortare sektioner till att börja med för att känna vad som passade både mig och Diwa bäst. För att sedan köra hela banan med den handling jag föredrog från varje tidigare sektion. Vi är både ringrostiga och ur kondition, men det kändes ändå bra! Diwa var förig och fin, och jag jobbade (och utvecklades) på en av mina stora svagheter - Japaner. Effie fick efter passivitetsträningen känna sig för i agilitytunnlarna! Fösta gången hon sprang igenom verkade hon tycka att underlaget var lite läskigt, men därefter utvecklades hon för varje repetition. 3 minuter aktiv träning fick hon och gjorde stora framsteg. Roligt att se och hon har verkligen en stor vilja att lära och göra rätt!
1 Kommentar
26/3/2017 21:31:21
Haha körde exakt samma bana fast igår :D Tyckte det var en bra bana :)
Svara
Lämna ett svar. |
Bloggen
Vi tränar hosAmbassadör förArkiv
April 2017
Kategorier |